Sail away....

Även fast jag är helt slut efter en veckas arbete och verkligen njuter av att kunna sova ut på helgerna tackade jag ja till att jobba på båtmässan här i Berlin i helgen som var. Stod i Westcoasts stånd och sålde seglarkläder.

Även fast jag innan kände att jag var dum som tackade ja är jag glad att jag åkte dit. Det blev en hektisk men trevlig helg med avslut kl. 22 på Söndagkvällen på Blockhouse med två av mina kollegor som också hjälpte till. Jag märkte verkligen av att jag njuter av att arbeta med mycket folk omkring mig och med mycket kundkontakt. Jag var så inne i allt att jag först vid 19 snåret märkte att jag inte hade ätit. Precis som på kontoret...Och vad mycket lustigt folk man ser! Snygga kläder hade de också, hade gärna köpt något själv om jag hade haft tid...nåväl - jag kanske tar mig till Düsseldorf när de är där...om inte kanske för att arbeta , om jag har råd att ta mig dit vill säga =)

Kul var det och jag kan defenitivt tänka mig att göra det igen! 

Med andra ord förvann helgen snabbt och gårdagen var lite trälig med en väldigt trött Sandra. Som tur var piffades dagen upp med lite födelsedagsfirande för Johel som hade fyllt år. Så ser våra dagar ut på kontoret, det skålas gärna med champagne/mousserande vin =).

De kommande dagarna kommer att bli hektiska på jobbet eftersom vi är två man kort och har inbjudan till julmarknad imorgon och så ska jag, Emelie och Antje på Paul McCartney på O2-arenan på torsdag. Samtidigt skulle man behöva börja fundera lite på hur flytten från Engalgau till Berlin ska gå till - ett STORT problem. Vi behöver ju få hit både våra saker och Thomas förstås...

Nä, först och främst lär vi se vad morgondagen bringar...Lite Glühwein och god mat kanske? Hoppas...

Busy week

Dennavecka har varit fantastik hitills. Ibland är det så lugnt på jobbet att man undrar om de får in nog med pengar att behålla en där, andra dagar som denna vecka har man flertalet förfrågningar och får helt enkelt inte tag i nå jäkla hotell... Inte min vecka kan man säga - än så länge i alla fall.

Var och kollade på den nya lägenheten på Albrechtstrasse här i Berlin, oj vilket läge - direkt mitt i stan! Ser så fram emot att få flytta in och äntligen ha något eget igen. Man märker verkligen att man har skaffat sig vanor när man bor som inneboende och inte kan göra allt man vill eller som man vill. Bara en liten påminnelse: tyvärr har vi lovat oss att börja springa tre gånger i veckan om vi tog denna lägenhet...Vilken tur att jag köpte löparskor för ett år sen som jag inte har använt...! Säger sig ju nästan självt hur detta kommer att gå.

Idag efter jobbet var vi (i-contravel) bjudna till Leonardo Royal Hotel här i Berlin, väldigt trevligt med husesyn och utmärkt mat från en alldeles utmärkt kock. Det var både trevligt och fantastiskt gott. Idag höll vi oss iallafall till enbart 2 glas vin =) Det är ju en jobbardag imorgon med och jag kom nyss hem efter att ha fått skjuts av chefen hem hit till mitt lilla rum.

Snart börjar nedräkningen till Sofie och de andra damerna kommer, såg idag att de har kört igång en hel del julmarknader redan. Å denna period är så underbart mysig här i Tyskland, verkligen! Glühwein och julbelysning, vitlökschampinjoner, krimskrams! tror att det finns minst 23 julmarknader bara här i Berlin och det intressanta är att de är permanenta och ett perfekt ställe för "after work". Jag såg även att de har släppt biljetterna för Kiss turné nästa år, vill VERKLIGEN gå på konserten här i Berlin - vägrar missa den igen!

Nä, dags att sluta. Nu hägrar Sat 1:s "Anna und die Liebe" sen sängen....

Förvirrad, förundrad, förvånad, förtvivlad...

Jag har alltid tyckt att jag klarar mig bra på egen hand, att jag är stark och klarar det mesta...Nu när jag är HELT ensam i en jäkla 3,8 miljoner stad börjar jag märka att så kanske inte är fallet. Det är jobbigare att vara ensam än jag trodde. Att veta att det finns så mycket kul att upptäcka, göra och se här - men att inte ha någon att göra det tillsammans med är värdelöst och tär på en mer än man kan tro.

Jag börjar märka att jag saknar mina nära och kära därhemma i kalla Sverige, ALLA, men vill fortfarande inte ge upp detta innan jag ens har provat på det! Förtvivlad blir jag när jag hör att vår katt Petter inte kommer hem och jag vet att det inte finns nåt mer jag kan göra än att sätta in en annons, jag bor för långt bort för att kunna gå ut och leta efter karln...Det kanske låter larvigt att bli förtvivlad över en katt, men han var inte vilken katt som helst. Han hade seriöst en personlighet som var störtskön och var världens bästa sängkamrat! =) Framförallt hans roliga lekar med Emma var roande, eller hur han bredde ut sig över soffan när han kom in på kvällen och lät sig gosas med. Jag hoppas, hoppas, hoppas att han nån gång kommer tillbaka.

En höjdpunkt i detta ensamma mörker är att Sofie, Lina och Malin snart kommer och hälsar på. Självklart har Sofie och jag tajmat in detta så att de kommer när tAKiDA spelar. Ska bli så kul att gå på dem här i Tyskland igen! Vi var ju även där när de spelade i Köln och roligt kan man ju säga att vi hade. Grabbarna spelade fotbollsspel med dem och vi, hmm...ja, bilderna säger väl sitt.

Det är i vilket fall dessa dagar som håller humöret uppe, som idag. En grå och trist Söndag, man vaknar i det lilla rummet man hyr av en dam...undrar om man kan gå på toa eller inte..eller är hon där...Man måste släpa sig upp eftersom alla kläder är smutsiga och om du tvättar i hennes tvättmaskin måste kläderna hängas ut i trapphuset...helt befängt! Så du måste släpa dig ut till tvättsalongen, precis som i en amerikansk film. Bara det att det inte vimlar av trevliga människor där!

Jaja, jag vet att man ska vara glad för det man har och det är jag, jag är relativt frisk, har ett jobb och tak över huvudet...finns många som inte har det! Men jag är en männsika med höga krav och det räcker inte till. Det värsta är att den enda som kan göra nåt åt det är jag...Jag gör det på måndag...=)

/Sandra

Neue Wohnung, neuer Job, neues Leben/ Ny lägenhet, nytt jobb, nytt liv

Schon seit Ende September bin ich hier in Berlin und probiere das Arbeitsleben aus. Ich durfte am 1. Oktober als Praktikantin bei i-contravel GmbH anfangen und bin ab 1. Dezember als Projektassistentin eingestellt (Probezeit). Diese Reise habe ich ganz alleine machen müssen, denn Thomas ist noch in Maastricht und kommt erst am 16. Dezember nach.

Ich bin also seit etwa 2 Monate ganz alleine in dieser wunderbaren Stadt gewesen, wohne z.Z. zur Untermiete bei einer Frau und arbeite jeden Tag von 9:30 bis etwa 18:00-18:30. Ist nich immer einfach und manchmal fühlt man sich wirklich ganz allein...Glücklicherweise kommt mein Schatz jetzt auch hierhin in Dezember! =)

Da ich aber kein Besuch hier haben darf, haben wir uns unsere erste Wohnung in Berlin geholt, ganz zentral und nah zu Allem was man braucht (dafür aber auch schön teuer)!

Da wir alle unseren Sachen in der alten Wohnung in Pulheim gelassen haben, werde ich jetzt zu IKEA fahren um einfach ein bisschen inspiration zu bekommen...ab jetzt werden wir uns auch mit dem bloggen verbessern, VERSPROCHEN!

__________________________________________________________________

Roadtrip durch Schweden

Für die Sommerferien 2009 haben wir uns dazu entschlossen, mit Auto und Zelt durch Schweden zu fahren. Geplant war eigentlich dort ein Kanu zu mieten und dann die meiste Zeit nur mit Rucksack ausgestattet von See zu See zu fahren. Ernähren wollten wir uns dann von selbst geangeltem Fisch.

Aber wie immer ist es anders gekommen. Ausgerechnet zu dieser Zeit hatten die Flüsse in Schweden Hochwasser. Deswegen war es fast unmöglich Fische zu fangen und ebenso Kanu zu fahren.

Deswegen wurde aus unserem geplanten Hike-Urlaub ein Roadtrip. In dem Sharan konnten wir alle (Sandra, Thomas, Marcel, Tobi) gut Platz finden und haben so einen großen Teil Schwedens kennen gelernt.

Gestartet sind wir am Dienstag den 21. Juli in Engelgau ganz früh morgens. Vormittags sind wir in Travemünde angekommen und haben die Autofähre nach Trelleborg genommen. Auf der Fähre hatten wir vier Stunden Zeit uns schonmal an Sonnenschein und frische Luft zu gewöhnen.

In Schweden angekommen haben wir uns immer schön Zeit für alles gelassen und uns keinen Stress angetan. Morgens haben wir uns überlegt ob und wohin wir weiterfahren, was wir gerne sehen wollen, oder ob wir noch etwas an dieser Stelle bleiben sollen. Meistens waren wir jedoch nur eine Nacht am gleichen Platz. Unser Nachtlager lag fast immer an einen Fluss oder See mitten in der Natur.

Der nördlichste Punkt unserer Reise war der Fulufjället Nationalpark nahe der Norwegischen Grenze. Die nächste Schwedische Stadt war Idre. Dort haben wir den Berg Nipfjället bestiegen, auf dem wir "eisige" Temperaturen antrafen. Am Fuß des Berges war es nur 7 °C und auf dem Gipfel noch deutlich kälter.

Etwas südlicher, bei Sandra's Großeltern in Venjan (Dalarna) haben wir auch einen guten Fang gemacht. Nachdem wir mit dem Kanu auf die Insel 'Lill Nöström' gefahren sind haben wir die Angel ausgeworfen und dort einen über 60 cm langen Hecht gefangen woraus sechs leckere Filetstücke wurden.

Auf unserer Heimreise haben wir noch Stockholm besichtigt, wo wir nachts im Hostel übernachteten. Zufälligerweise war genau in der Woche auch eine spezielle Veranstaltung in Stockholm =)

Ein paar Tage später waren wir dann auf der Insel Öland. Nahe Borgholm, der größten Stadt der Insel, habe wir drei Nächte übernachtet. Dort hatten wir auch sehr schönen Wetter und konnten deswegen die Tage am Strand genießen.

Für die letzte Nacht in Schweden haben wir uns in Malmö einen Wohnwagen gemietet. So konnten wir den nächten Tag ganz ausgeruht noch etwas durch die Stadt bummeln. Nachmittags haben wir dann noch einen Stop in Koppenhagen gemacht, bevor wir dann bis nach Hause durchgefahren sind. So gegen 4 Uhr nachts waren wir wieder zu Hause und haben uns erst einmal schlafen gelegt.

Singstar-Abend und Mallorca Party in Vussem

Hier fing alles an. Ganz gemütlich vor dem Computer...

...doch irgendwann wurde dann Singstar gespielt und ordentlich vorgeglüht...

...bis wir dann mit einem Eimer Sangria in der Hand auf der Mallorcaparty waren. Der Abend wurde zwar nicht mehr so lang, dafür aber umso erlebnisreicher. Vor allem die Taxifahrt nach Hause.

Wilde Fahrt durch die Grüne Hölle

Wer wollte nicht schon immer mal mit einem 500 PS starkem BMW M5 mit weit über 200 km/h durch die "Grüne Hölle" jagen?! Das haben wir demletzt gemacht als Kalle und Sofie für ein Wochenende bei uns zu Besuch waren.

Sonntags morgens machten wir uns auf den Weg zum Nürburgring. Das war garnicht so einfach, denn die uns bekannte Strecke durch das Ahrtal war wegen einem Fahrradrennen gesperrt. Also mussten wir uns den Weg durch die kleinsten Straßen der Eifel suchen und hoffen, dass wir pünktlich zum Startschuss ankommen werden. Das haben wir dann aber doch noch geschafft.

Als wir endlich angekommen sind, mussten wir trotzdem noch etwas warten. Morgens hatte nämlich ein Oldtimer-Rennen stattgefunden und diese haben anscheinend eine Menge Öl verloren. Deswegen musste die Strecke gereinigt werden, sodass wir danach richtig Gas geben konnten! Der BMW-Fahrer hat mit uns Jungs (Kalle und Thomas) im Auto richtig Gas gegeben. Nach einiger Zeit haben wir aufgehört die ganzen Porsche zu zählen, die wir überholten.


Schließlich haben wir die 20,832 Kilometer der Nordschleife in 9:38 Minuten geschafft. Dazu muss man sagen, dass die Geschwindigkeit kurz nach dem Start und vor dem Ziel beschränkt ist, was uns einige Sekunden gekostet hat. Jedenfalls war das die schnellste Taxifahrt unseres Lebens!!!

Am späteren Abend sind wir dann in Pulheim noch etwas Essen gegangen. Der Tag am Nürburgring hat uns nämlich ganz schön hungrig gemacht. Die Mädels waren auch ganz froh, wie man ja leicht erkennen kann. Oder hatte das doch etwas mit den Weizenbieren zu tun...?!