Busy week

Dennavecka har varit fantastik hitills. Ibland är det så lugnt på jobbet att man undrar om de får in nog med pengar att behålla en där, andra dagar som denna vecka har man flertalet förfrågningar och får helt enkelt inte tag i nå jäkla hotell... Inte min vecka kan man säga - än så länge i alla fall.

Var och kollade på den nya lägenheten på Albrechtstrasse här i Berlin, oj vilket läge - direkt mitt i stan! Ser så fram emot att få flytta in och äntligen ha något eget igen. Man märker verkligen att man har skaffat sig vanor när man bor som inneboende och inte kan göra allt man vill eller som man vill. Bara en liten påminnelse: tyvärr har vi lovat oss att börja springa tre gånger i veckan om vi tog denna lägenhet...Vilken tur att jag köpte löparskor för ett år sen som jag inte har använt...! Säger sig ju nästan självt hur detta kommer att gå.

Idag efter jobbet var vi (i-contravel) bjudna till Leonardo Royal Hotel här i Berlin, väldigt trevligt med husesyn och utmärkt mat från en alldeles utmärkt kock. Det var både trevligt och fantastiskt gott. Idag höll vi oss iallafall till enbart 2 glas vin =) Det är ju en jobbardag imorgon med och jag kom nyss hem efter att ha fått skjuts av chefen hem hit till mitt lilla rum.

Snart börjar nedräkningen till Sofie och de andra damerna kommer, såg idag att de har kört igång en hel del julmarknader redan. Å denna period är så underbart mysig här i Tyskland, verkligen! Glühwein och julbelysning, vitlökschampinjoner, krimskrams! tror att det finns minst 23 julmarknader bara här i Berlin och det intressanta är att de är permanenta och ett perfekt ställe för "after work". Jag såg även att de har släppt biljetterna för Kiss turné nästa år, vill VERKLIGEN gå på konserten här i Berlin - vägrar missa den igen!

Nä, dags att sluta. Nu hägrar Sat 1:s "Anna und die Liebe" sen sängen....

Förvirrad, förundrad, förvånad, förtvivlad...

Jag har alltid tyckt att jag klarar mig bra på egen hand, att jag är stark och klarar det mesta...Nu när jag är HELT ensam i en jäkla 3,8 miljoner stad börjar jag märka att så kanske inte är fallet. Det är jobbigare att vara ensam än jag trodde. Att veta att det finns så mycket kul att upptäcka, göra och se här - men att inte ha någon att göra det tillsammans med är värdelöst och tär på en mer än man kan tro.

Jag börjar märka att jag saknar mina nära och kära därhemma i kalla Sverige, ALLA, men vill fortfarande inte ge upp detta innan jag ens har provat på det! Förtvivlad blir jag när jag hör att vår katt Petter inte kommer hem och jag vet att det inte finns nåt mer jag kan göra än att sätta in en annons, jag bor för långt bort för att kunna gå ut och leta efter karln...Det kanske låter larvigt att bli förtvivlad över en katt, men han var inte vilken katt som helst. Han hade seriöst en personlighet som var störtskön och var världens bästa sängkamrat! =) Framförallt hans roliga lekar med Emma var roande, eller hur han bredde ut sig över soffan när han kom in på kvällen och lät sig gosas med. Jag hoppas, hoppas, hoppas att han nån gång kommer tillbaka.

En höjdpunkt i detta ensamma mörker är att Sofie, Lina och Malin snart kommer och hälsar på. Självklart har Sofie och jag tajmat in detta så att de kommer när tAKiDA spelar. Ska bli så kul att gå på dem här i Tyskland igen! Vi var ju även där när de spelade i Köln och roligt kan man ju säga att vi hade. Grabbarna spelade fotbollsspel med dem och vi, hmm...ja, bilderna säger väl sitt.

Det är i vilket fall dessa dagar som håller humöret uppe, som idag. En grå och trist Söndag, man vaknar i det lilla rummet man hyr av en dam...undrar om man kan gå på toa eller inte..eller är hon där...Man måste släpa sig upp eftersom alla kläder är smutsiga och om du tvättar i hennes tvättmaskin måste kläderna hängas ut i trapphuset...helt befängt! Så du måste släpa dig ut till tvättsalongen, precis som i en amerikansk film. Bara det att det inte vimlar av trevliga människor där!

Jaja, jag vet att man ska vara glad för det man har och det är jag, jag är relativt frisk, har ett jobb och tak över huvudet...finns många som inte har det! Men jag är en männsika med höga krav och det räcker inte till. Det värsta är att den enda som kan göra nåt åt det är jag...Jag gör det på måndag...=)

/Sandra

Neue Wohnung, neuer Job, neues Leben/ Ny lägenhet, nytt jobb, nytt liv

Schon seit Ende September bin ich hier in Berlin und probiere das Arbeitsleben aus. Ich durfte am 1. Oktober als Praktikantin bei i-contravel GmbH anfangen und bin ab 1. Dezember als Projektassistentin eingestellt (Probezeit). Diese Reise habe ich ganz alleine machen müssen, denn Thomas ist noch in Maastricht und kommt erst am 16. Dezember nach.

Ich bin also seit etwa 2 Monate ganz alleine in dieser wunderbaren Stadt gewesen, wohne z.Z. zur Untermiete bei einer Frau und arbeite jeden Tag von 9:30 bis etwa 18:00-18:30. Ist nich immer einfach und manchmal fühlt man sich wirklich ganz allein...Glücklicherweise kommt mein Schatz jetzt auch hierhin in Dezember! =)

Da ich aber kein Besuch hier haben darf, haben wir uns unsere erste Wohnung in Berlin geholt, ganz zentral und nah zu Allem was man braucht (dafür aber auch schön teuer)!

Da wir alle unseren Sachen in der alten Wohnung in Pulheim gelassen haben, werde ich jetzt zu IKEA fahren um einfach ein bisschen inspiration zu bekommen...ab jetzt werden wir uns auch mit dem bloggen verbessern, VERSPROCHEN!

__________________________________________________________________